Om Mhedi Ghezali och domar utan rättegång

Mhedi Ghezali har än en gång gripits, misstänkt för ”terrorbrott”. Så långt verkar det inte finnas några frågetecken. Men sedan hopar sig frågetecknen. Medier, medborgare liksom ledande moderata politiker kastar ur sig allmäna misstankar om att han nog kanske inte var ”oskyldig förra gången”. Om det vet vi inget om, vare sig denna eller förra gången. Problemet förra gången – liksom denna – är nämligen att saken inte prövats i domstol. Och att misstankar ska prövas i domstol är en rätt grundläggande rättighet, oavsett vad moderata politiker tror om skuld/oskuld.

Låt oss vänta och se om det begåtts något brott – att man gripits två gånger är nämligen inte bevis i sig. Och som Jan Guillou skrev i Aftonbladet igår: ”Mehdi Ghezali tycks ha utvecklat ett starkt politiskt intresse för islamistisk aktivism. Det tror jag skulle ha drabbat de flesta av oss om vi suttit i ett koncentrationsläger för misstänkta islamistiska terrorister. Man kan tycka vad man vill om sådana politiska böjelser. Men för det första är det lagligt, för det andra gör det en inte till terrorist, eller ens ”terrorsvensk”. En terrorist kvalificerar sig för den brottsstämpeln genom helt andra gärningar än att resa till att talibanbehärskat område i Pakistan.”

Övertoner förändrar inte fakta: (m) vill ha sänkta löner

Expressen skriver idag om regeringens ”hemliga plan” om att sänka lönerna. Planen var visserligen inte så hemlig, men innehållet är likväl tydligt: Anders Borgs statssekreterare Per Jansson listar i en Powerpoint-presentation ”fördelarna med regeringens jobbskatteavdrag”. Enligt Expressen lyder ett av argumenten: ”Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen”.

För den som undrar är reservationslönen den lägsta lön som en arbetslös kan tänka sig att acceptera ett jobb för. När reservationslönen sjunker innebär det kort sagt att lönerna pressas neråt. Punkt. Slut.

Men nu darrar givetvis de ”nya moderaterna”. ”Attans”, säger partistrategerna (m), ”nu börjar media berätta om den politik vi för. Var ska detta sluta?” Och sanningen är självklart att om media fortsätter rapportera så kommer svenska folket se vad målet för den moderata politiken är: att sänka de lägsta lönerna (en verklig valvinnare, särskilt i kombination med de höjda hyror, som en Örebro-moderat så sent som i onsdags efterlyste i Örebro). För att förhindra det där så tar nu propaganda(m)inisteriet i så de spricker: Örebro-moderaten Kent Persson skriver ”Kvack, kvack, avliva tidningsankan innan det blir pinsamt”. ”Krohniskt” skriver ”det är vänstern som vill sänka lönerna”. Henrik Elamson skriver (på min Facebook-sida): ”Har man bläddrat lite i Nek A, Makro förstår man hur det hänger ihop. Tidningsanka skulle någon bildad person kunna kalla detta…..”. ”Apelsineld” låtsas försöka vara tålmodig pedagog i sitt inlägg ”så tar vi det här med lönerna”.

Men övertonerna förändrar inte fakta: Moderaterna vill ha sänkta löner för dem som tjänar minst. Att, som de moderata propagandisterna, påstå att det inte spelar någon roll vad lönen är – att det viktiga är vad man har kvar efter skatt är att spela dum. Alla ersättningssystem baseras på lönen – inte på vad man får i plånboken. Därmed är lönenivån viktig för pensioner, a-kassa, föräldraförsäkring och alla andra ersättningar som moderaterna sänkt eller vill sänka. Erik Laakso förklarar det här på ett bra sätt här.

Kort sagt så är det ju så att arbetslöshetsförsäkringen (till exempel) räknas på bruttolönen vilket gör att sänkta löner leder till sänkt ersättning vilket leder till sänkt lön. Vilket också är själva syftet med moderaternas politik. Apelsineld” är den som är tydligast i sin syn på detta. Så här skriver han: ”Bakom oviljan att riva ner sådana strukturella hinder finns en obefogad rädsla för att förekomsten av lågt avlönade arbeten kommer att pressa ner hela lönebilden. Jag noterar att Erik Laakso återigen citerar det välvilliga men helt verklighetsfrånvända ’Fackliga löftet'”

Eftersom moderaterna tycker att det är ett problem att det finns för få lågt avlönade arbeten, och vill skapa en större låglönesektor; varför säger de inte det istället? Ja, vad tror du?

Kritiken mot att Expressen kallar planen ”hemlig” har dock en poäng. Det är ju inte hemligt bara för att så få uppmärksammat det. Jan Zetterqvist citerar en intervju med Fredrik Reinfeldt i Ekot 2006-08-15:
”Reportern: Sedan vill ni sänka ersättningen som man får från a-kassan ifall man blir arbetslös och din chefekonom Anders Borg har sagt att så småningom värker sänkta ersättningsnivåer igenom systemet och det blir nya jobb eftersom lönebildningen påverkas vilket leder till lägre löner. Det är ju väldigt många olika faktorer som kommer att leda till lägre löner. Hur låga kommer de att bli tror du?
Fredrik Reinfeldt: Återigen vi sänker inte löner i Sverige. Då får man möjligen diskutera med Anders Borg hur han tänkte.
Reportern: Effekten blir ju ändå sänkta löner.
Fredrik Reinfeldt: Nej, vi sänker inte löner i Sverige utan det handlar om hur lönebildningen fungerar i det att vi möjligen får ner löneanspråken vilket i grunden naturligtvis är sunt.”

Vad Reinfeldt menar när han säger ”det handlar om hur lönebildningen fungerar i det att vi möjligen får ner löneanspråken vilket i grunden naturligtvis är sunt” är, uttryckt med enklare ord: det är bättre med lägre löner.

Det fackliga löftet lyder så här: ”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupaste insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!”

En för alla, alla för en eller ”verklighetsfrånvänt citat”? Jo, det beror ju på vilka politiska åsikter du har.

Mannen med guldbyxorna (90 miljoner mer? Oops!)

Många intressanta ärenden på Kommunfullmäktige idag, men i pengar räknat var inget större än fråga 8: ”Utökad borgen till Örebroporten Fastigheter AB för nybyggnad av bussdepå”. Och den frågan låter ju kanske inte så kul…

Och kul är den inte. Men allvarlig. Beslutet i Kommunfullmäktige var vi inte oense om – självklart ska det helägda kommunala fastighetsbolaget Örebroporten få borgen för lånet som krävs för att bygga den nya bussdepån. Vad som däremot är pinsamt är att borgen ges för en summa som det inte finns täckning för i några andra beslut. Det finns avsatt 80 miljoner för bygget, men i handlingen kring borgens-beslutet framgår att Örebroporten bedömer att ”investeringskostnaden för bussdepån uppgår till 170 mnkr” (miljoner kronor). Ooops. 170 miljoner kronor.

Då ställde vi frågan: vem har fattat beslut om det? Vem har lovat att betala hyran för en så stor investering? Och vi fick inga svar. Inga alls. Sanningen är nog att kommunledningen, än en gång, gett muntliga anvisningar till tjänstemännen att köra på. Att de återigen missat att fatta beslut på det sätt som lagen, reglementet eller demokratin kräver.

Häromdagen sa Staffan Werme att Örebro egentligen inte behövde mer pengar från staten. Idag visar det sig att kommunledningen inte har någon koll på varför bussdepån nu kostar cirka 90 miljoner mer (och att inga beslut verkar ha fattats). Det är rätt uppenbart att Örebro kommun är lyckligt lottade: det är inte alla kommuner som har så gott ställt att de inte behöver 100 miljoner. Inte många kan ”tappa bort” 90 miljoner kronor. Men om Örebro nu leds av män med guldbyxor – kunde de inte satsa några kronor på att, till exempel, rusta slitna skolor?

Sent ska syndaren vakna

[REV] Idag kovände regeringen. Igen. Storstilat ska nu kommuner och landsting få ökade statsbidrag efter att regeringen i många år skurit ner. Och självklart kovänder de borgerliga Örebro-politikerna: nu hyllar de regeringens kloka agerande”. Det hade varit bättre om de framfört de åsikterna tidigare, då hade en del av krisen kunnat avvärjas. Regeringens satsning är för lite och för sent. Så här sa några borgerliga politiker i Örebro tidigare:

”Enligt Örebros kommunalråd Staffan Werme (FP) ska man inte överskatta betydelsen av ett höjt statsbidrag.” …”Han säger också att det går att spara på exempelvis skolan utan att försämra kvaliteten, eftersom elevkullarna minskar i hela landet.” (NA 090319)

”Nu handlar det dock om att hålla i hatten när snålblåsten fortsättar. Ekonomin i stat, kommuner och landsting måste vara i balans, det är ingen lösning att ha stora underskott i offentliga finanser.” (Kent Persson, m, försvarar regeringen för att de inte återställer/höjer statsbidragen).

Dagen efter, när jag ser kommentarerna i NA, inser jag att jag måste be om ursäkt. Staffan Werme vänder inte alls: ”Vi hade klarat oss ändå”, säger han till NA. Även om jag verkligen ifrågasätter hans resonemang, så måste jag medge att han i alla fall är konsekvent. Han vill verkligen inte få hjälp – han vill inte slippa göra nedskärningar. Eller som signaturen ”Bratwurst” skriver i NAs kommentarsfält: ”Vi klarar oss ändå … ganska roligt uttryckt med en skola som saknar många miljoner för att kunna bedriva en bra verksamhet … med en äldrevård som saknar ännu fler miljoner för att kunna ta hand om de gamla.. ” Jag håller med Bratwurst, jag håller inte med Werme.

Övervakningssamhällets sluttande plan

Idag publicerar NA min krönika, som denna gång handlar om ”kriget mot integriteten”, eller det sluttande plan som svensk politik befinner sig på sedan ett antal år. Där varje ny inskränkning motiveras med att det är viktigt för att vinna ett av två ”krig”: kriget mot den illegala nedladdningen eller kriget mot terrorismen. Att dessa inskränkningar fört oss en bra bit på väg mot det samhälle George Orwell beskrev i ”1984” diskuteras – tyvärr – alltför lite i svensk politik (fast det är ju ett rätt ”välbloggat” område).

Här kan du läsa hela krönikan. Och här finns en del tidigare inlägg kring dessa frågor. Här finns nätverket Sossar mot Storebror.

Ska politiker pyssla med sociala medier?

Rakt på sak i Radio Örebro handlade nyss om politiker och sociala medier (bloggar, twitter, facebook mm) och jag fick vara med och prata (tillsammans med Sofia Larsen – utan blogg – och Elisabeth Svanteson). Radion körde ett inslag på förmiddagen om hur de politiska partierna använder internet (typ för lite och fel, enligt forskaren), men han har ju studerat 2002 och (i viss mån) 2006. Ingen som följde Socialdemokraternas valrörelse i juni kan påstå att vi inte använder sociala medier (kolla själv vilken framträdande roll – och vilka möjligheter som finns på partiets hemsida).

Jag sa i huvudsak att politiker måste finnas där folk finns – alltså även i sociala medier, och att vi måste acceptera att politikerna – precis som väljarna – är olika och att olika medier/kanaler passar bra för olika människor. Mycket mer hann jag nog inte säga (lyssna själv här), men jag har ju skrivit mer om detta tidigare för den som vill läsa mer

KS-ordförande bokar torg

Det går fort i bloggvärlden. Så fort att jag ibland är glad att jag gör en skärmdump på det som publiceras. Staffan Werme, Kommunstyrelsens ordförande i Örebro, påstod idag att han bokastaffan-bokar-torg-0909022t alla stadens torg på 1:a maj. Han är nämligen arg för att (v) i Örebro använder sin demokratiska rätt att ordna möten på torgen. Och när kommunens högste ansvarige politiker i Örebro (Sveriges sjunde största stad), med ansvar för att Örebro växer, utvecklas och att nya jobb skapas, med en månadslön på över 50 000 kronor lägger sin tid på sådant trams tycker jag att folk ska få veta det. Och eftersom Staffan tagit bort inlägget från sin blogg publicerar jag originalinlägget här istället. Bara så ni ser vilka viktiga aktiviteter som pågår på kommunalrådskansliet.